Johan Svensson
Södertälje SK - sju SM-guld.
AIK - sju SM-guld.
Leksands IF - fyra SM-guld.
Modo Hockey - två SM-guld.
IF Björklöven - ett SM-guld.
Totalt 21 SM-guld.
Det motsvarar alla guld som de allsvenska lagen samlat på sig. Det är också dessa fem lag jag tror kommer att göra upp i den absoluta allsvenska toppen den här säsongen. Och två av dessa kommer att ställas mot SHL:s två sämsta lag framåt vårkanten.
Heter ni Oskarshamn, Tingsryd eller Vita Hästen kan ni glömma att ni får vara med.
I år handlar det om de fem stora.
I år handlar det om de klassiska klubbarna i en klassisk allsvenska.
Jag tror att AIK och Leksand gör upp i den allsvenska finalen.
Eller ska vi säga att jag trodde det, när jag synade trupper i augusti.
Sedan kom Tobias Enström till Modo, sedan kom Björklöven och smällde upp Kevin Goumas, som tog upp Mora till SHL 2017. Och i Södertälje är man på jakt efter en toppcenter.
Därför tar jag nu chansen, innan årets upplaga av serien sätter i gång, att gardera mig med de tre andra klubbarna.
Det är de fem det kommer att handla om.
Fem streck på 14 hästar är långt ifrån en helgardering om man spelar på ett vanligt travlopp, men i det här fallet kallar jag det en helgardering.
Nu finns det nio orter ute i hockeysverige som jag inte kommer att bli speciellt populär i.
Ni kommer säkert hävda att jag har dålig koll, och inte har en aning.
För det är ju alltid något lag som skräller.
Men nej.
Det blir ingen skräll i Karlskoga igen. Det blir ingen skräll i Tingsryd och Vita Hästen gör det inte igen.
Inte ens Pantern, som vi dömt ut så många gånger tidigare, kommer att göra det igen.
Inga lag ska kunna rå på de fem klassiska klubbarna över 52 omgångar.
De övriga lagen har ingen Björn Hellkvist eller Jocke Fagervall i båset.
De övriga lagen har inga målsprutor och poängmaskiner, med samma bredd och samma register som alla de här fem lagen har.
Men framför allt: De övriga lagen har inte lika stort intresse eller den ekonomiska möjligheten att ösa på, som de fem stora har.
I år kommer det märkas mer än någonsin, vilka det handlar om.
Jag är väl medveten om att vi kommer se stjärnor tändas i Nobelhallen, Karlskrona och Uppsalas gamla slitna hockeylada.
Men jag upprepar: Det räcker inte.
Med sin historia, och sina svenska mästerskap har Södertälje, AIK, Leksand, Modo och Björklöven fler SM-guld än fyra SHL-lag.
Fler än Linköping.
Fler än Rögle.
Fler än både Timrå och Mora.
De två sistnämnda tror jag kommer att ställas mot två av de klassiska allsvenska lagen till våren.
En hel del förståsigpåare hävdar att det blir mer och mer stängt att ta sig upp till SHL.
Förstår att ni tänker tanken.
Nu sticker jag ut hakan och säger att det här kan bli första säsongen, sedan det nya kvalsystemet infördes 2015, som det är två allsvenska lag som går upp.
För inte kan väl Mora rubba Leksand tre raka säsonger, och inte pallar väl Timrå pressen att stöta på norrlandsrivalerna Björklöven eller Modo i ett kval?
Jag tror inte heller att SHL:s två förväntade jumbolag fixar att åka till ett fullsatt Hovet för att möta ett SHL-törstande AIK.
Men dit är det långt.
Först ska vi spela om vilka lag som får spela kvalet till våren.
Vilka av de fem. I klassikerallsvenskan.