Stor intervju med James Milner

Bild till nyheten Stor intervju med James Milner
Veteranen James Milner är i sitt livs form. Här svarar han på frågor om det är sant att hans pappa förbjöd honom att bära röda kläder som pojke, om Klopps heta humör och om Balotelli är galen eller inte.

Magasinet FourFourTwo träffade evighetsmaskinen James Milner i Melwoods matsal och lät sina läsare/följare ställa diverse frågor om karriären – som hade sin början i Leeds United för 16 år sedan och som nu blommar för fullt i Liverpool.

LFC.nu har översatt intervjun.

Läs och njut.

# Vad skilde dig från dina lagkamrater för att du skulle få din Leeds-debut redan som 16-åring?

– Jag vet inte – det var så länge sedan! Det är svårt att säga exakt vad coacherna såg för att de valde att rekommendera en sådan ung spelare till Terry Venables. Men jag kommer ihåg att jag var med U19-laget på turné i Skottland när jag blev hemkallad.

– Jag undrade om jag hade gjort något fel, men de sa: "Du kommer att få spela mycket fotboll det här året." Jag hamnade först i reservlaget, sedan i  A-laget. Allt gick så snabbt. I november fick jag min debut.

# När du gjorde mål mot Sunderland vid en ålder av 16 år och 346 dagar, förstod du då att du hade blivit den yngste målskytten i Premier Leagues historia?

– Nej. Jag visste att Wayne Rooney hade slagit rekordet mot Arsenal en kort tid innan och jag var med i truppen när han gjorde ett nytt kanonmål på Elland Road. Jag hade inte hunnit debutera då, men jag minns att vår fystränare vände sig om till mig och sa: "Du är rätt desperat över att få spela nu, va?"

– Men jag tänkte inte på rekordet under matchen mot Sunderland, bara på att få komma ut på planen. Alan Smith blev skadad och jag hoppade in. Jason Wilcox slog ett inlägg och jag gjorde mål. Det var den 26 december och två dagar senare gjorde jag mål igen mot Chelsea.

– Efter det började allt det roliga. Fans sökte upp min lokala cricketklubb, frågade efter mig och undrade var mina föräldrar bodde. Alla i cricketklubben låtsades om att de aldrig hade hört talats om mig!

– Det är svårt att sätta ord på vad det det där första målet för Leeds betydde. Som Leeds-supporter, bollpojke och season ticket-holder. Min familj och mina vänner, kompisar från skolan... alla såg mig spela för Leeds på Elland Road. Just då tänkte jag inte så mycket på det, men det är trevliga minnen. Det var en besvikelse att jag inte spelade fler säsonger för Leeds, men att jag har fått göra det är väldigt speciellt för mig.

* Milners historiska mål 2002.

# Hur besviken blev du när Leeds sålde dig efter att klubben åkt ur PL? Det gick många historier om ekonomiska problem – men behövde du någonsin mata Peter Risdales tropiska guldfisk?

– Nej, inget sånt. Det var väldigt tufft att åka ur och det var en hel del kring ekonomin; skriverier i tidningar, problem utanför planen... Du var tvungen att växa upp snabbt och jag lärde mig kvickt genom att se hur de mer rutinerade spelarna hanterade saken.

– Under två år hade jag åtskilliga managers och det gick upp och ner för laget. I början av min andra säsong kom Peter Reid in och jag skickades iväg på lån till Swindon – en fantastisk klubb. Jag gjorde det bra ifrån mig där, återvände till Leeds och startade alla matcher. Men på försäsongen 2004 skulle jag diskutera mitt nya kontrakt och någon sa: "Du ska till Newcastle för medicinsk undersökning i morgon." Jag svarade: "Ska jag!?"

– Det var tufft. Pengarna som klubben var skyldig mig efterskänkte jag och sedan fick de en transfersumma för mig. Det var för klubbens bästa, sade man. Så jag trodde att jag gjorde det rätta.

# Vilket är ditt favoritminne från Newcastle-tiden?

– FA-cupsemifinalen i Cardiff 2005. Vi förlorade med 4-1 mot Man United, men stämningen var fantastisk. Det tog en evighet för oss att komma frram till arenan, det var svart- och vitt överallt! Fansen klättrade på lyktstolparna. Senast jag upplevt något sådant var när vi kom till Anfield inför en Europakväll i våras. 

– Jag såg båda sidor av myntet i Newcastle, men när allt gick bra så var det ett fantastiskt ställe att spela fotboll på, med suveräna supporters.

# I Newcastle sa managern Graeme Souness att: "Jag kan inte se mig stanna här särskilt länge och köpa ett lag med James Milners". Gjorde det ont?

– Det var nog mer att han sa: "Du vinner ingenting med ett lag av James Milners". Ja, det gjorde ont att få läsa som en ung kille. Men han bad om ursäkt och sa att han hade missuppfattats och att han inte menade det.

– Newcastle var tufft. Managern som hade köpt mig, Bobby Robson, fick sparken tre matcher in på säsongen. Så den nye managern (Souness) kom in och skickade mig på lån till Aston Villa. Jag tror att det var första gången som jag avslutade en säsong med samma manager som i början. Det var Martin O´Neill och det var förmodligen femte säsongen av min karriär.

– När någon har en åsikt, även om det visat sig att du blivit felciterad, så tror folk på det. Som spelare älskar du att få chansen att täppa till truten på dem. Alla tillfällen där du blir kritiserad tvingar dig att ta i hårdare för att visa att folk har fel. Det var vad jag gjorde på den tiden.

– Men jag har inga problem med Graeme. När jag vann Premier League-titeln med Manchester City bevakade han matchen för tv och kom över och gratulerade mig.

# Stämmer det att Newcastle sålde dig 2008 för att de trodde att de kunde köpa loss Bastian Schweinsteiger från Bayern München?

– Jag har hört något i den stilen, ja. Jag hade också sålt mig själv då! Några år tidigare hade jag varit på lån i Villa och sedan återvänt till Newcastle. Sedan kom Villa överens om en transfersumma och jag bilade ner från Newcastle. Men när jag kom in på Martin O´Neills office sa han: "Har du inte hört, dealen är off!"

– Jag började skratta, trodde först att det var ett skämt. Men det var det inte. De hade försökt köpa in andra spelare, men misslyckats. Så det var bara att köra tillbaka. Det är inte särskilt kul att vara kvar i en klubb som accepterat ett bud och vill sälja dig. För att göra saken ännu värre, följande lördag var jag inte ens med i matchtruppen. Det var troligen det värsta som har drabbat mig under hela min karriär.

– Men återigen handlade det om att visa att dom hade fel. Jag kom tillbaka in i laget och spelade de flesta matcherna, sedan skrev jag på för Villa två år senare. Jag hade några bra år i Newcastle, så oturligt nog för Villa hade mitt värde ökat med några miljoner pund...

# På en och samma dag 2010 avgjorde du derbyt Aston Villa-Birmingham och vann PFA Young Player of the Year. Ingen dålig dag?

– Yeah, det var fint. Jag avgjorde på straff i ett pressat skede i slutminuterna och Harty (Joe Hart) stod i mål. Jag hade slagit så många straffar på honom på träning med England U21 så han kände till mig. Men jag gjorde mål och han skrek några fula saker åt mig!

– Sedan åkte jag ner till London och tog emot utmärkelsen. Det var väldigt hedrande. Speciellt när du ser vilka namn som har vunnit trofén tidigare. Samma dag sprang min fru London Marathon och sedan direkt iväg till galan i högklackade skor. Stark insats av henne!

# Efter att ha skrivit på för Man City 2010 började deras nya era med att vinna titlar. Vilket är ditt bästa minne?

– Fantastiska tider – jag älskade varje minut av det. Det är en suverän klubb och det var speciellt att komma dit och få vara en del av alltihop, då de inte vunnit någonting på så många år. Att ha två Premier League-titlar, en FA-cup, en Ligacup och en Community Shield med City är fantastiskt. Jag har inte ett ont ord att säga om min tid där.

– Det enda besvikelsen är saker som skrivits i efterhand, kommentarer som en del tror att jag har sagt om klubben. Efter att jag skrev på för Liverpool fick jag frågan om vilket lag som är bäst och jag svarade att det handlar om känslan i laget, för vi hade inte spelare som var så bra som Citys just då. Så jag svarade att Liverpool är det bättre laget när det gäller sammanhållning. Efteråt var det en del som sa: "Du vann två titlar med oss – hur kan Liverpool vara ett bättre lag?"

– Men många Citysupporters säger snälla saker om mig också. De var fantastiska och det är fint att se att klubben fortfarande gör det så bra. Jag skulle älska om de kommer tvåa efter Liverpool varje år som jag är här!

# Är du besviken över att du inte fick spela FA-cupfinalen mot Stoke eller i den berömda matchen mot QPR då City säkrade titeln för första gången på 44 år?

– Ja. Du vill ju alltid spela matcher och just då såg jag inte hela bilden klart för mig. Det är otroligt svårt att vinna Premier League, för det krävs en enorm insats av alla för att lyckas. Jag spelade många matcher den säsongen, assisterade och gjorde mål. Så det var jobbigt att inte få spela den allra sista matchen, men du måste trots allt se till det faktum att det är 38 matcher under en säsong.

– Det kan inte finnas ett bättre sätt att vinna ligamästerskap på som vi gjorde mot QPR. Nackhåren reser sig fortfarande på mig när jag ser vändningen på tv. Minnena kommer aldrig att försvinna.

# Hur galen var egentligen Mario Balotelli?

– Han var en intressant karaktär... det bästa sätt jag kan beskriva honom på är att han var som en tonåring som ville vara i centrum av allt. Jag var med på dart-incidenten. På träningsanläggningen Carrington fanns det ett fritidsrum på övervåningen med darttavla och med utsikt över gymmet. Och när folk vandrade förbi gymmet nedanför kastade han dartpilar på dem! Det är väl bland de mest korkade sakerna han gjorde.

– Men det allra dummaste var att börja bråka med Micah Richard på träning. Micah ville slita skallen av honom! Micah är en rätt stark kille och när han tappar humöret vill du inte vara i närheten. Han rusade rakt mot Mario och jag hoppade in framför honom och lyckades få stopp på honom, tills några av de andra spelarna kom och hjälpte till.

– Men jag hade själv aldrig några problem med Balotelli. Ibland ville han inte försvara och jag kunde skälla på honom då och han skällde tillbaka, men han bad om ursäkt efteråt. Det fanns en respekt mellan oss.

# Hur reagerade du på Twitter-kontot "Boring James Milner"?

– Det var under en försäsong med City som allt började och en av grabbarna visade det för mig. Det fanns ett "Boring Gareth Barry"-konto också, så vi trodde att det måste vara en av grabbarna som gjort det. Men det fanns ingen som kunde skämta på det viset, så då började vi misstänka någon ur staben!

# Vad var det som fick dig att gå med i sociala medier efter alla år med parodi-kontot "Boring James Milner?"

– Jag har aldrig brytt mig om hela "boring"-grejen det minsta! Jag gillar det snarare, för det innebär att folk inte vet så mycket om mig, så då har jag gjort ett bra jobb.

– Sedan jag började har mycket förändrats, med fler intervjuer och mer exponering. Fans känner att de har rätt att veta allt om dig och det borde verkligen inte vara så. Alla har sitt eget liv, med sina "ups and downs" på eller vid sidan av planen. Folk glömmer att fotbollsspelare också bara är människor. Men jag tänkte att det kanske var på tiden att folk fick lära känna mig lite mer och få lite skoj.

– Att öppna Twitter-kontot med en bild där jag står och stryker kläder var helt min idé. Det var riktigt kul och nu kan jag visa saker om mig själv här och där – det mesta uppfattas förmodligen som "boring". Men kanske en del intressanta saker också!

# Är det sant att din pappa förbjöd dig att bära röda kläder som pojke?

– Det är sant, ja. Leeds-fans uppfostras att avsky Manchester United, så rött var inte tillåtet. Jag hade aldrig någon röd skjorta eller någonting. Första gången jag bar rött var förmodligen för England. När jag skrev på för Liverpool skojade han och sa att det var första gången han var glad över att se mig i rött regelbundet!

# Hur är det att spela under Jürgen Klopp?

– Han är en väldigt bra manager. Du kan se det genom att titta på vad han har åstadkommit med laget; hur vi spelar tillsammans och jobbar ihop. Han har en argsint sida, men också "Klopp-kramen" som jag tror att det blivit känt som.

– Ibland tappar han humöret när vi inte spelat bra, men han överraskar också. De gånger när vi inte har spelat dåligt, kan han bli arg ändå. Och så finns det stunder när du tror att han ska bli arg, men inget händer. Han styr det och han har oftast rätt dessutom. Han älskar fotboll och vill vinna.

# Gillade du ditt år som vänsterback?

– Nej, jag gillade det inte för att att vara ärlig – men du gör som du blir tillsagd för lagets bästa. Managern bad mig att göra det och jag gjorde mitt jobb. Men det är inte min bästa position och förhoppningsvis har jag visat att jag är bättre som mittfältare. Men om managern ber dig att spela i en speciell position så gör du det. Jag sa att jag inte hade lust att göra det, men att laget kommer först.

– Första gången som jag spelade vänsterback var mot Manchester United i Europa League. Alberto Moreno var skadad och managern gav mig ett val: Vill du spela vänsterback eller högerback?  Mitt svar var: "Det är som att fråga vilken av grabbarna som du vill ska spendera en natt tillsammans med din fru!" Hans engelska var inte så bra då, så jag tror att han missade hela poängen.

# Den enda position du aldrig har spelat på är som keeper. Skulle du göra det i nödfall?

– 100 procent säkert! Det är det enda jag saknar att bocka av på listan. Jag har spelat överallt och jag skulle definitivt räcka upp handen. Du måste ju vara lite galen, eller hur? Enda problemet är min längd, men jag skulle kasta mig med huvudet före in i alla situationer, även om det gör ont!

# Tror du att Loris Karius kommer tillbaka efter sina tabbar i CL-finalen?

– Alla gör misstag i fotboll och som målvakt är det en del av tillvaron. Om du gör en miss så hamnar bollen i nätet. Han kommer att lära av det. Han är en stark karaktär och kommer tillbaka. Han har redan visat det tidigare i karriären. Han var i Manchester City och det fungerade inte, så han åkte hem till Tyskland, jobbade hårt och kom sedan tillbaka till England och Liverpool. Det visar att han har rätt inställning och att han kan komma tillbaka.

– Att förlora Champions League-finalen var tufft. Att ta sig dit och vara så nära är något du aldrig glömmer. Folk frågar mig om jag har kommit över det, men jag tror aldrig man gör det riktigt. Att vara så nära något stort och ändå inte uppnå det.

# Kan det här vara Liverpools säsong att vinna ligan?

– Cuper är annorlunda jämfört för Premier League, men över de senaste två säsongerna tycker jag att vi har blivit mer konsekventa. Vi har visat att vi kan besegra alla typer av lag, topplag eller så kallade sämre lag, och lag som kommer och parkerar bussen.

– Vi har verktygen, nu handlar allt om att göra det över 38 matcher. Det är därför som det är så svårt, för du måste göra det varje vecka. Vi har visat att vi kan, men det är lätt att snacka. Det handlar om att göra det.

# Du lär gilla Ribena (läsk) men om Liverpool vinner Premier League skulle du byta ut det till en Vimto eller bubbelvatten?

– Kanske. Jag skulle nog till och med fundera på att ta en mousserande drink om det hände!

# Är du ledsen över att du slutade för tidigt i landslaget och missade VM 2018?

– Jag är inte ledsen över det, utan stormförtjust över att laget gjorde det så bra. När jag slutade sa jag att jag inte bara ville vara ett nummer som reser runt och stå i vägen för yngre spelare som har mer att ge.

– Och titta vad som har hänt efter det! För mig motiverar det beslutet att kliva åt sidan. Jag hoppas att det hjälpte laget att uppnå vad de gjorde i Ryssland.

– Under flera år spelade jag inte i så mycket i landslaget och när någon kom in i truppen gick de rakt in medan jag hamnade på bänken. Under 2015/16 hade jag en riktigt bra säsong med Liverpool, vi tog oss till Europa League-finalen och jag hade den bästa assiststatistiken i Europa, men jag kom ändå inte med till EM-slutspelet.

– Jag älskade verkligen att representera England. Jag gjorde det vid 46 tillfällen för U21 och 61 gånger med A-landslaget. Men jag tog rätt beslut att sluta.

# Den där Nivea-reklamen du medverkade i var rätt konstig. Hur känns det att bli krossad av en dinosaurie?

– Yeah, intressant... Jag är mest bara glad över att det inte var min bil!

# Vill du bli manager eller tv-expert efter karriären?

– Svårt att säga då jag fortfarande spelar. Det finns tider då jag skulle gilla att vara manager och tider där jag skulle kunna tänka mig att sitta och tycka till om matcher. Men det finns också ögonblick då jag kan tänka mig att inte vara involverad alls inom fotbollen den dag jag slutar.

– Managers får inte så mycket tid dessa dagar och det tar också tid att skaffa tränarlicens. Att utbilda sig och kräver ett stort engagemang. Du måste vara väldigt säker innan du hoppar på något sådant och jag känner mig inte säker på att det är vad jag vill.

– Men jag tycker också att det vore synd att inte utnyttja den erfarenhet jag har skaffat under 16 år som proffs. Jag hoppas att jag kan visa det nu med de yngre spelarna här i Liverpool, hjälpa dem så mycket som möjligt.

* James Milner har till dags dato spelat 663 liga- och cupmatcher för Leeds, Swindon (lån), Newcastle, Aston Villa, Man City och Liverpool och gjort 75 mål. 

I Liverpooltröjan har det blivit 138 matcher och 17 mål.

Källa: FourFourTwo

https://www.fourfourtwo.com/features/milner-i-was...


4 kommentarer

  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
Stöd våra sponsorer