Under måndagen gjorde Sebastian Larsson sin första träning med nya klubben AIK. Då gav han, med lite distans till mästerskapet, också sin syn på Sveriges insats i VM. Landslagsveteranen och hans blågula lagkamrater tog sig till en kvartsfinal i Ryssland.
- Som helhet är det klart att vi någonstans måste vara nöjda med vad vi presterade. Vi var ändå kvar som ett av de åtta sista lagen och det är säkert inte många som trodde på det inför turneringen. Och vi gjorde det genom att vinna tre matcher också. Vi gjorde det välförtjänt, samtidigt får vi erkänna att England förtjänade att gå vidare från kvartsfinalen. Vi orkade inte riktigt hela vägen och vi hade sagt hela tiden att vi var tvungna att nå absolut högsta nivå för att vara med och slåss om det, säger 33-åringen.
Sitter förlusten mot England i fortfarande?
- Ja, det gör den. Jag har inte direkt kollat något på VM efter att jag kom hem. Det struntade jag i, jag var inte så intresserad av det. Samtidigt som det finns en stolthet och glädje över det vi gjorde så är det alltid så att man vill gå ett steg till, speciellt när vi var en match ifrån en medaljmatch i ett VM. Oavsett hur nöjda vi är så svider det.
Larsson har gjort över 100 A-landskamper för Sverige och direkt efter slutsignalen i ryska Samara gav han inget tydligt besked om han vill fortsätta i landslaget eller inte. Det gör han heller inte nu, men att han åtminstone är öppen för fortsättning råder det ingen tvekan om.
- Jag har inte tänkt något speciellt. Jag har pratat lite kort med Janne (Andersson, förbundskapten) och sen ska vi höras av lite längre fram. Jag har inte tänkt de tankarna. Det har varit fullt fokus på VM och efter det har man knappt hunnit landa i det. Det är ingen idé att fatta något förhastat beslut, utan det kommer längre fram.
På en fråga om han fortfarande känner sig sugen på spel i Blågult svarar han:
- Rent spontant är jag jättesugen. Vi kommer ju också från ett lyckat mästerskap och jag tycker att det är fantastiskt roligt att spela för det svenska landslaget, men det är ingen idé att börjar fundera i de banorna riktigt än. Det där kommer jag känna ganska tydligt framöver. Eller, jag kommer väl känna i fall det skulle vara så att jag vill ta ett beslut att inte vara tillgänglig längre. Annars kör jag ju på som vanligt.
Vill du bestämma dig för att köra i en tvåårsperiod till, över EM, eller skulle du bara kunna ta allt som det kommer?
- Det är klart att jag någonstans får ha någon form av tanke om att det handlar om en tvåårscykel. Men samtidigt kan man aldrig bestämma det. Jag kan varken veta hur det ser ut fysiskt, mentalt eller formmässigt framöver. Och det är ju inte så att Janne kommer garantera någon spelare en plats i två år.